Dag 47: Singistugorna- Kaitumjaure -Teusajaure

Sápmi

24. juli

Antall km: 21

Antall km totalt: 894

Sakte morgen: Våkne i soveposen av sola som kommer fram bak fjellet, stå opp når myggen blir for intens, tusle ned til doene, deretter inn i hytta, koke vann, spise frokost, drikke kaffe, høre med et halvt øre på samtalene rundt bordet, snakke med noen lokalkjente: «Var det Kebnekaise jeg så fra stien i går?» «Så du fjellet som minte om et bryst? Med brystvorte?» Lese bok på lesebrettet, skrive dagbok, lese blad jeg finner i bladbunken, tøye ut, pakke sekken, dra i vei.

DSC_6981

 

Formiddag: Et vennlig slør over himmelen. Nesten stille. Nesten ingen vind, nesten ingen mennesker, nesten lyder, nesten ingen fugler. Jeg undres hvor de er. Kanskje like omkring meg, bare lydløse. En stor gresshoppe lander på leden foran meg. Det er mange år siden jeg hørte dem sist. Har de vært rundt meg hele tiden?

DSC_6978DSC_7002

Jeg går forbi treskjelettet av en gamme. De hvite glatte stokkene minner om beinpiper. Omkretsen er markert med steiner. Gulvet i gammen er litt lavere enn terrenget, og jeg lurer på om det er gravd ut slik eller trampet ned. Og i fall det er laget slik med vilje, hvorfor det? Blir det ikke en kuldegrop inne i gammen? Såvidt litt av dekket står igjen. Bjørkenever innerst, og torv ytterst. Hvor mange generasjoner har bodd her? Hvor mange tusener av år har mennesker bodd slik?

DSC_7000DSC_6995

I en av stugorna var det en informasjonstavle om samene:

«SÁPMI – SAMELAND: Samerna är ett folk delat i fyra länder, Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Totalt i dessa fyra länder finns cirka 70 00 samer. (…) Samerna har ett eget språk och en egen kultur. De flesta samer bor i städer eller mindre samhällen. I Sverige lever drygt 2 500 utav renskötsel. Renskötsel bedrivs idag på 40 procent av Sveriges yta. En del förs¨rjer sig på andre traditionella samiska näringer som fiske, slöjd och jakt. Sedan 1986 har samerrna en egen gemensam samisk flagga och även en gemensam national sång.

SPRÅKET: Samiska är ett finsk-ugriskt språk. Det är i slekt med finska och ungarska. I samiskan finns tre huvuddialekter. Det är nord-, lule-, och sydsamiska. (…) Språket har mycket stor rikedom på ord som beskriver vädret, klimatet, naturen, snön, renen och andra djur som lever i Sápmi.

RENEN: Renea är det enda hjortdjur där djuren av bägge könen bär horn. Varje forsommar fäller vajorna sina horn och senhöst fäller handjuren sina horn och nya växer ut. Sommar och höst äter renen upp sig för att klara vintern. Kalven följer vajan under sitt första levnadsår.  

Renägarna slaktar handjuren i september när de är som störst och tyngst innan brunsten. En del tjurar kastreras för att slaktas senare under förvintern. Man kastrerar även tjurar då man tämjer dem tilll ledarhärkar.

Gammalt tillbaka har samerna brukat renen som drag- och klövjedjur. Man har också användt renens mjölk, kött, päls och skinn till mat och kläder samt till byteshandel.»

DSC_7025

Kaitumjaure: Jeg går over hengebroa og ned i bjørkeskogen. Krokete trær med stammer som krøller seg over stien. Hundekjeks, en eng av knehøye lilla øyentrøst, rosa jonsokblom, blåprikkete forglemegei, engsyre, smørblomster og kløver. Sorpe og kalde bekker og treklopper, og så når jeg nærmer meg hyttene: de vakre treskiltene: «bad 150 m», «vatten», «fjällshop».

DSC_7011

Stugvärden byr på saft. Kjeks, sjokolade, middagspakker, nøtteblandinger, brusbokser, potetmos, boksemat og plaster – her kan du kjøpe alt du trenger for fjelltur. Alt er så ryddig og ordentlig stilt opp, prisene er skrevet for hånd og jeg innbiller meg at slik var det å komme inn i landhandelen i gamledager.

Jeg bader i bekken. Det er kaldt men jeg blir ren og det kjennes fantastisk å vaske bort svetten.

Høysommer: når det er best å sitte i skyggen.

Jeg tar en lang, lang rast. Spiser müesli, leser bok, strekker ut. Og så går jeg opp i fjellbutikken igjen – og treffer Pia! Hun blir her i natt, og jeg er fristet til å gjøre det samme. Men jeg klarer en liten etappe til i kveld, og så blir det en korter tur i morgen. Pia tenker å ta to etapper i morgen. Hvis jeg går nå, treffes vi i Vakkotavare i morgen kveld. Og så kan vi gå sammen på bilveien dagen etterpå. Det høres ut som en god plan.

DSC_7009

Ettermiddag: Over broa, gjennom reingjerdet, opp på den åpne kammen, utsikt til Sarekfjellene og så bratt nedover i skogen mot det store mørke vannet. Og helt nede ved vannet: Teusajaurestugorna.

DSC_7019 kopiDSC_7021DSC_7035DSC_7038

Jeg kjøper overnatting hos stugvärden. Så bader jeg igjen og når jeg kommer opp fra det kalde vannet kjennes kroppen ren og frisk og blodet strømmer ut i huden og jeg blir varm innenfra. Og så spiser middag i en av stugorna og brer ut liggeunderlaget på en eng av kaffiblomster og kryper ned i soveposen og leser bok gjennom myggnettet og spiser sjokolade under myggnettet og forsøker å pusse tennene under myggnettet og så ruller jeg opp buffen over øynene og det siste jeg hører før jeg sovner er lyden av åretak over vannet.

DSC_7050DSC_7051

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut / Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut / Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut / Endre )

Google+-bilde

Du kommenterer med bruk av din Google+ konto. Logg ut / Endre )

Kobler til %s